Jag har tänkt på en grej. Hur mycket hemligheter folk har. Vad lite man egentligen vet om varandra. Stora problem som ligger och skaver under ytan hålls uppe av perfekta fasader.

Den här hösten har varit full med sådant. Aldrig har det hänt så mycket runt omkring mig som det gör nu. Skilsmässor, allvarliga sjukdomar, bråk och tårar, brutna löften och saker som alltid har varit på ett visst vis rubbas och ingenting är längre självklart.

En elegi för alla sorger den här hösten handlar om

Nu skulle inget bli som förr, vi var i en annan division
Vi kunde höra höstens mörka vatten brusa under bron

För en ork som inte fanns, du sakna min, jag sakna din